Aktuell Hållbarhet har låtit testa två olika klimatappar som mäter privatpersoners konsumtionsbaserade utsläpp. Det visade sig att utsläppssiffrorna skiljer sig kraftigt mellan apparna - trots att det handlar om samma inköp. Så här förklarar företagen bakom apparna skillnaderna.
Publicerad: 8 Maj 2020, 11:54
”Från och med i dag kan kunder som använder våra digitala banktjänster följa sitt personliga koldioxidavtryck. Vi vill uppmuntra våra kunder att använda sig av den information de får för att göra skillnad för miljön och klimatet”, sade Nordeas Sverigechef Per Långsved i ett pressmeddelande som Nordea skickade ut i december. Men när Aktuell Hållbarhet tittar närmare på siffrorna i tjänsten visar det sig att de inte ger en fullständig bild av de konsumtionsrelaterade koldioxidutsläppen.
”Det är förvånande att de skiljer sig så mycket.”
Aktuell Hållbarhet har jämfört resultaten av Nordeas koldioxidmätare med Svalna, som är en liknande tjänst som har funnits sedan 2015. För Aktuell Hållbarhets reporter visar Svalna mer än dubbelt så höga koldioxidutsläpp som Nordeas mätare över det senaste året. I jämförelsen har också en kasse med olika varor och tjänster plockats ut slumpvis. Det visar sig att kassen ger 63 procent högre utsläpp i Svalnas tjänst. Koldioxidutsläppen skiljer sig rejält mellan tjänsterna för flera specifika inköp, exempelvis vid inköp av kläder och livsmedel.
När Aktuell Hållbarhet kontaktar Svalnas vd och grundare David Anderson för att fråga hur han ser på saken säger han att han nyligen varit i kontakt med Nordea för att påpeka att deras siffror är felaktiga.
– Jag har också tittat på deras siffror och konstaterat att det är åt helskotta fel. De ligger extremt lågt på saker som går att verifiera externt, säger David Andersson.
Utöver jobbet på Svalna arbetar David Andersson som forskare på psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet med inriktning på hållbar konsumtion. Han ser allvarligt på att uppgifterna för många produkter är lågt satta i Nordeas app och påpekar att det finns en risk att kunder tar beslut utifrån felaktig information. Trots det är han positiv till att Nordea och andra stora banker börjar titta på den här typen av tjänster.
– Vi är positiva till det men under förutsättningen att man gör ett seriöst jobb med att göra de här beräkningarna så att det blir så rätt som möjligt, säger David Andersson.
Katarina Axelsson, forskare inom konsumtionsbaserade utsläpp vid Stockholm Environment Institute, har tillsammans med kollegan Elena Dawkins tittat på Aktuell Hållbarhets underlag.
– Det är förvånande att de skiljer sig så mycket. Men varför Nordea hamnar så pass mycket lägre är jättesvårt att svara på utan att kunna se en detaljerad beskrivning av deras metoder och de antaganden som gjorts, säger Katarina Axelsson.
”Det kan invagga människor i en falsk uppfattning om att deras konsumtion har mycket mindre påverkan än de i själva verket har.”
Hon påpekar att konsumtionsbaserade beräkningar kopplade till banktransaktioner som båda dessa appar gör är ett ganska nytt forskningsområde där metoderna fortfarande är under utveckling. Det finns inga riktlinjer eller standarder, vilket vore önskvärt enligt Katarina Axelsson. Även om man använder samma typ av metod, exempelvis livscykelanalys eller så kallad input-output-analys, kan resultatet skilja sig mycket beroende på avgränsningar, antaganden och dataunderlag. Att jämföra två olika verktyg är därför väldigt svårt.
En annan anledning till att Katarina Axelsson har svårt att uttala sig om tjänsterna är att det inte finns någon ordentlig information om hur utsläppsuppgifterna i Nordeas tjänst har tagits fram.
I appen och på Nordeas hemsida framgår det att tjänsten beräknats ”enligt Åland Index modellen utifrån köpets slutsumma samt av butiken uppgiven kategori”. Men någon mer detaljerad information går varken att hitta i Nordeas eller Åland Index kanaler. Svalna presenterar däremot en detaljerad beskrivning över deras beräkningsmetod på sin hemsida och i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel.
– Det är väldigt svårt att jämföra resultaten när man inte vet vilken metod och avgränsningar som Nordea eller Åland Index har använt sig av, säger Katarina Axelsson.
Hon är positiv till att aktörer som Nordea och Svalna bidrar till diskussionen om konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Samtidigt ser hon en risk ifall det är så att den här typen av tjänster visar för låga värden.
– Det kan invagga människor i en falsk uppfattning om att deras konsumtion har mycket mindre påverkan än de i själva verket har, säger Katarina Axelsson.
För att undvika detta är det viktigt att utgivaren av tjänsten är tydlig med vad man har för målsättning och eventuella brister.
– Man behöver vara tydlig med vilka begränsningar som ligger i beräkningarna även om det kan vara svårt, säger Katarina Axelsson.
Anders Langworth, hållbarhetschef på Nordea, vill inte kommentera de stora skillnaderna i resultat mellan de olika tjänsterna eftersom han inte är insatt i Svalnas metod. Frågor om beräkningarna i Nordeas tjänst hänvisas till ansvariga bakom Åland Index som levererar tjänsten till Nordea.
– När vi började titta på det här för ungefär 1,5 år sedan så tittade vi på vad det finns för leverantörer och vad de använder för modeller. På den tiden var det Åland Index som var absolut i framkant och som hade en lösning på samtliga av våra marknader. Detta var viktigt då vi ville att verktyget skulle vara tillgängligt för alla våra nordiska kortkunder. Vi gillade den metod de använder, såg att de använde data från väletablerade leverantörer, och så är tjänsten tredjepartsverifierad, säger Anders Langworth.
Men det visar sig att det finns ett ganska enkelt svar på varför utsläppen i Nordeas klimatkalkylator blir så pass mycket lägre än i Svalnas motsvarighet. Nordeas redovisning inkluderar inte de utsläpp som sker i scope 3, alltså de utsläpp som sker uppströms och nedströms i företagens värdekedja – exempelvis utsläppen från företagens leverantörer.
När Katarina Axelsson får höra att scope 3 utelämnats i Nordeas tjänst blir hon förvånad.
– Det är faktiskt smått obegripligt men en förklaring till vad skillnaderna beror på. Resultaten visar tydligt hur stor andel som missas om man utelämnar scope 3. Det gör att resultaten blir irrelevanta, säger Katarina Axelsson.
Medan Svalna utgår från de nationella miljöräkenskaperna och siffror för inhemsk konsumtion, tittar Åland Index på data från globala bolag som sedan bryts ned till varumärke och produktkategorier. Nordea använder än så länge den första versionen av indexet och den innehåller endast företagens utsläpp i scope 1 och 2. Utsläppen i scope 3 tas alltså inte med i klimatkalkylatorn, trots att det i många fall är en klar majoritet av ett bolags koldioxidutsläpp. Under våren kommer emellertid en ny version av Åland Index.
– Vi har tagit fram ett nytt index som är uppdaterat och som även innehåller scope 3-utsläpp, säger Helena Mueller, chef för Åland Index Solutions på Doconomy, och tillägger att Åland Index var det första helautomatiserade klimatindexet av sitt slag som utvecklades redan 2015.
”Det är A och O att man kan läsa om metod och avgränsningar. Framför allt ska banker som Nordea kunna länka till detta.”
Helena Mueller har tagit del av Aktuell Hållbarhets underlag och jämfört med det uppdaterade indexet, som då visar på liknande resultat som Svalna.
– Om man summerar de totala utsläppen för kassen i det underlag som du har tagit fram blir det 1 228 kg koldioxid i Svalna. När vi mappar din kasse mot den nya versionen av Åland Index så landar vi på 1 142 kg koldioxid. Det beror verkligen på att scope 3-utsläpp nu är på plats, säger Helena Mueller och tillägger att de för en i dialog med Nordea om att ett nytt index snart är på plats.
Nordea betonar att klimatberäkningarna i bankappen bygger på grova uppskattningar. Men samtidigt kommer självkritik från Åland Index om att deras information har varit bristande.
I Nordeas tjänst framgår att det klimatavtryck som presenteras är en ”grov uppskattning”. Men inte ens i det finstilta går det att hitta någon information om att scope 3-utsläppen saknas, trots att det i praktiken innebär att koldioxidutsläppen för många produktkategorier är lågt beräknade.
För mer information hänvisas kunderna till Åland Index, som inte har mycket mer information om beräkningsmetoden att ge på sin hemsida. Helena Mueller, chef för Åland Index Solutions på Doconomy, är självkritisk kring att det har saknats information om beräkningsmetoder i Åland Index egna kanaler.
– Det är A och O att man kan läsa om metod och avgränsningar. Framför allt ska banker som Nordea kunna länka till detta. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi på samma detaljerade nivå som Svalna berättar hur vi har räknat, säger Helena Mueller.
Förklaringen ligger i att Doconomy nyligen har tagit över vidareutveckling och licensiering av Åland Index som tidigare ägdes av Ålandsbanken. I samband med flytten har information om beräkningsmetoden försvunnit från Ålandsbankens hemsida samtidigt som Doconomy inte har hunnit med att få upp informationen sin hemsida, som dock är på gång att publiceras.
”Vi är den största banken i Norden och har sagt att klimat är vår mest prioriterade hållbarhetsfråga – då måste vi ta steg för att öka medvetenheten.”
Samtidigt menar Helena Mueller att det bästa inte får bli det godas fiende. Det faktum att beräkningarna ännu inte är perfekta får inte hindra företag från att börja. Men då är det viktigt att vara transparent med information och modell. Att arbeta med utveckling och lansering stegvis, såsom Nordea har gjort, är enligt henne en fördel så länge kunderna inkluderas på resan. Att vara ödmjuk och våga vara sårbar kan vara ett framgångsrecept.
– Man vågar säga att vi vill göra skillnad och vi vill göra det tillsammans med er kunder. Här tycker jag att Nordea har varit jättemodiga. De har varit den första banken i världen utanför Ålandsbanken som förstod vikten av att engagera sina kunder på det här sättet i klimatfrågan, säger Helena Mueller.
Nordeas hållbarhetschef Anders Langworth säger att syftet med att visa de här uppgifterna är att det kan vara en tankeväckare och skapa intresse hos bankkunderna när de får se sitt klimatavtryck när de kollar sitt banksaldo. Det är ett sätt för Nordea att visa att de tar ställning, men samtidigt påpekar Anders Langworth att det är viktigt att vara tydlig med att uträkningarna inte är perfekta. Nordea säger trots allt att det är grova uppskattningar som presenteras i tjänsten.
– Det är jätteviktigt för att kunden inte ska uppleva att det här är det perfekta verktyget, men som sagt ett bra första steg i att skapa medvetenhet i den viktiga klimatfrågan.
Under våren lanseras den uppdaterade versionen av Åland Index som även tar med utsläpp i scope 3. Om Nordea väljer att uppdatera sin tjänst med det nya indexet återstår en utmaning i att kommunicera med sina kunder varför deras klimatavtryck ändras. Anders Langworth konstaterar att företag som väljer att vara tidigt ute med nya initiativ riskerar att utstå kritik längs vägen.
– Vi är den största banken i Norden och har sagt att klimat är vår mest prioriterade hållbarhetsfråga – då måste vi ta steg för att öka medvetenheten. Det är därför en risk vi är villiga att ta, säger han.