Stefan Edman: Klimatmålen kräver ny svensk gruva, ökad skogsproduktion och fler svenska kor

Stefan Edman är miljönestorn som under en tid jobbade som Görans Perssons klimat- och miljörådgivare. Han var en av arkitekterna bakom det gröna folkhemmet och de svenska miljömålen. Idag befinner han sig utanför politiken, men är aktiv föreläsare och författare och följer noga utvecklingen i Sverige och världen. Han är aktuell med boken ”Bråttom, men inte kört” där han sammanfattar läget på klimatområdet, globalt, i EU och Sverige.

– Jag har skrivit en i sak optimistisk klimatfaktabok, som lite motvikt till ”det går åt helvete”-tonen i debatten. Jag är inte motståndare till alarmism. Men det är viktigare än någonsin att fokusera på vad som är löftesrikt i det som händer nu. Huvudsyftet med boken är att förmedla ljuset i tunneln, säger Stefan Edman till Aktuell Hållbarhet.

 

”Det är en mycket konstig debatt vi har i dag om att bara låta skogen stå.”

Vilka är de viktigaste löftena du ser?
– Att den nya tekniken är billigare än kolet och snart även oljan. Tekniksprången har fångats upp av finansmarknaden och många företag. Politikerna ser att tillväxten i jobb finns i grön teknik. Det har förändrat hela paradigmet och gjort att vi har ett helt nytt panorama jämfört med för tio år sedan. Nu handlar det om vem som är först och kan ta position. I Sverige har Fossilfritt Sverige med olika branscher tagit fram färdplaner och det kommer att bygga en ny grön tillväxt. Det är fantastiskt att se förändringen som skett på bara några år.

Du tar en hoppfull och optimistisk ansats i boken, men vilken framtidsångest känner du?
– Jag lever med detta varje dag och pendlar ibland mellan hopp och förtvivlan - inte minst när jag läser rapporter om torka, bränder, extremväder och upplever att demokratin är långsam med åtgärder. En riktig knäck var det när Donald Trump blev president, för åren innan hade vi ett relativt bra ledarskap i frågorna på global nivå – med Parisavtalet som en succé. Samtidigt ser vi att Trump inte lyckats förstöra den stora rörelsen och omställningen, även om han tagit bort 100 miljölagar och lyckats sakta ner takten. Men Biden kommer snabbt att kunna återställa det. Samtidigt har Xi Jingping nyligen lovat att Kina ska vara klimatneutralt år 2060. EU:s Green deal är kanske den största källan till hopp för 2020-talet.

 

”Vi behöver utvinna mer batterimineraler här hemma.”

Hur ser du på Sveriges förmåga att uppnå sina mål?
– Det är industrin, transporterna och jordbruket som är utmaningarna. Industrin har minskat sina utsläpp och de nationella färdplanerna som branscherna jobbat fram med Fossilfritt Sverige lovar väldigt gott. Där finns löften och en väldig sprängkraft för omställning i industrin.

Och transporterna?

– Fram till i augusti trodde jag inte vi skulle klara 2030-målet med 70 procent minskade utsläpp i vägtrafiken. Vi hade alldeles för svaga styrmedel. Men förstärkningen av reduktionsplikten år för år till 2030 och den snabba elektrifieringen som nu sker har ändrat min uppfattning. Det som krävs är bättre infrastruktur. Vi behöver också utvinna mer batterimineraler här hemma vilket sker bäst i Skelleftefältet där Northvolts batterifabrik ju byggs nu. Och återvinna dem efter drift. Sen behöver vi också producera betydligt mer biodrivmedel i Sverige och här spelar skogen och inte minst Preemraffs satsning på bioraffinaderier en viktig roll. Samtidigt som vi måste minska bilåkandet.

Det finns nog rätt många som skulle argumentera mot en ny gruva i Sverige. Hur resonerar du där? Att klimatet har högre prioritet än eventuella naturvärden som kan förstöras vid gruvdrift?

– Huvudskälet är att vi av sociala hållbarhetsskäl inte kan fortsätta vara beroende av bland annat kobolt från Kongo Kingshasa med barnarbete och usla arbetsvillkor i gruvorna där. Eller från Kina. Det skapar även sårbarhet i försörjningen. Krocken med andra miljöintressen måste vi klara så begåvat vi kan. Det finns ju inga gratisluncher i hållbarhetsarbetet framöver.

Och lantbruket?

– Jag vill se en ökad svensk basmatproduktion eftersom svenskt grönt, nötkött och mejerivaror har minst klimatpåverkan per kilo jämfört med alla andra EU-länder. Vi måste också stärka Sveriges självförsörjning på livsmedel – som i dag är lägst i EU! Och få i gång mer bete på våra 400 000 hektar igenväxningshotade naturbetesmarker för att bevara Sveriges rikaste biologiska mångfald, med många rödlistade arter.

 

”Varning för fortsatt byråkrati.”

Vad är din syn på skogens roll?

– Vi har ökat den svenska skogsbiomassan med 200 procent jämfört med 1950 vilket gör att skogen suger upp mer av våra utsläpp än den gjorde tidigare. Det är en mycket konstig debatt vi har i dag om att bara låta skogen stå. All forskning visar att det är när den växer som den tar upp koldioxid skogen. Det är fantastiskt intressant att den årliga tillväxt som blir kvar i skogen varje år suger upp 80 procent av Sveriges årliga koldioxidutsläpp och lagrar kolet i trädet och marken. En kolsänka som förlängs in i framtiden när träden avverkas och blir till trähus, möbler och så vidare. Men skogsbruket måste ta mer miljöhänsyn än det gör just nu. Och så måste vi avsätta tillräckligt med naturreservat så att vi kan värna den biologiska mångfald som kräver gammal och döende skog. Allt detta kan och måste vi klara framöver.

Hur ser du på den svenska politikens förmåga till grön omställning?

– Varning för fortsatt byråkrati. I Sverige har vi fortfarande för mycket livrem och hängslen, byråkrati som försenar exempelvis utbyggnaden av vindkraft. Våra grannländer har lyckats hantera det och byggt ut sin havsbaserade, medan vi inte kommit igång. Vi måste göra det ännu enklare för de som vill göra den gröna omstarten.

– Positivt nu är regeringens 50 miljarder i gröna kreditgarantier för att ställa om produktionssystem. Jag upplever att industrin har blivit mycket mer progressiv, men behöver mer stöd från politiken för att jämna vägen framåt.