Publicerad: 18 December 2020, 07:24
★ För dig som prenumerant
Bonnier News är det mediehus som tar hem mest pengar i statliga stöd i år. Hela 28 procent av de statliga stödpengarna går till koncernen. Dagens Media kartlägger hur de statliga stöden fördelar sig i år. ✓Hela listan – så mycket får 302 medier ✓Närmare 1,5 miljarder delas ut ✓NWT betalar tillbaka stöd
Nyligen stod det klart vilka medier som fått sina ansökningar om redaktionsstöd beviljat av Myndigheten för press, radio och tv, MPRT. Det är ett stöd på sammanlagt 500 miljoner kronor som regeringen aviserade redan i våras som ett stöd för redaktionella kostnader. Redaktionsstödet är det enda stöd som inte bara riktar sig till dagspressen, utan kan sökas av alla nyhetsmedier. Nästa år skärps dock kraven för stödet, vilket innebär att medier som får driftstöd inte kan söka redaktionsstöd.
Det innebär att tidningar som Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, som i år fick den högsta summan – 11 921 189 kronor vardera – inte får söka redaktionsstöd även nästa år.
Budgetprognosen för 2021–2022 visar dessutom att det bara kommer att finnas cirka 50 miljoner kronor till redaktionsstöd dessa år, enligt Mediestudier.
Nytt för i år är även ett tillfälligt stöd för utgivning, som delats ut till tidningar som drabbats av annonsbortfall mellan april och juni i år på grund av coronapandemin, på totalt 150 miljoner kronor.
Dagens Media kartlägger hur mycket enskilda titlar och mediehus får i olika stöd via MPRT i år, 2020. De stöd som omfattas är driftstöd, stöd för lokal journalistik, innovations- och utvecklingsstöd, samt tillfälligt stöd för utgivning och redaktionsstöd. Kartläggningen exkluderar distributionsstöd, eftersom det fördelas efter årets slut. Till och med oktober i år har 45 miljoner kronor betalats ut i distributionsstöd till de olika distributionsbolagen, enligt MPRT.
”Vårt mål är att klara verksamheterna över tid även utan stöd”
Dessutom tillkommer närmare 50 miljoner kronor i distributionsstöd, vilket gör att statens nota närmar sig 1,5 miljarder kronor i år. Det innebär att det statliga stödet till medier har mer än fördubblats från förra årets 637 miljoner kronor.
Totalt har 302 medier beviljats något eller flera av stöden i år.
Hela listan över samtliga mediers stöd hittar du i slutet av artikeln.
Av de totalt 1,4 miljarderna i statliga stöd, exklusive distributionsstöd, går hela 1 miljard kronor till sex tidningskoncerner – Bonnier News, NTM, Stampen, Gota Media, Schibsted och NWT.
Toppar listan gör Bonnier News som kammar hem 385 miljoner kronor i stöd i år. I siffran ingår även Hall Media, som Bonnier köpte via Mittmedia tillsammans med Amedia i februari i år. Det innebär att 28 procent av årets stöd från staten går till Bonnier News.
– Det är inte så oväntat eftersom vi är den klart största mediekoncernen och står för över 40 procent av marknaden, så vi har ändå en proportionerligt mindre andel av stöden, säger Anders Eriksson, vd på Bonnier News.
Bonnier News har historiskt varit tveksamma till stöd, men i år har mediehuset fått hela 204 miljoner kronor via de två nya stöden – 44 miljoner kronor i tillfälligt stöd för utgivning och 160 miljoner kronor i redaktionsstöd.
Det är huvudsakligen Bonnier News lokaltidningar inom affärsområdet Bonnier News Local som får stöd. Bara drygt 25 miljoner kronor av stödpengarna går till andra titlar – Dagens Industri får närmare 3 miljoner kronor, Expressen 18 miljoner kronor och Dagens Samhälle får närmare 5 miljoner kronor.
Dagens Industri valde att inte söka redaktionsstöd, utan de 3 miljonerna kommer från det tillfälliga stödet för utgivning som tidningarna kunde söka i somras. Så här i efterhand säger Anders Eriksson att DI dock inte skulle ha behövt stödet.
– Det var en stor osäkerhet på marknaden när vi sökte stödet, och det var också i ett läge där DI:s eventverksamhet var starkt negativt påverkad av coronapandemin. Vi hade nog inte sökt stödet om det kommit senare.
Bonnier News har tappat över 500 miljoner kronor i annonsintäkter i år. Liksom för de flesta andra mediehus täcker alltså inte stödet hela inkomstbortfallet.
– Vårt mål är att klara verksamheterna över tid även utan stöd, det gäller även lokaltidningsverksamheten, säger Anders Eriksson.
– Det här året har varit utmanande på många sätt, men vi har samtidigt gjort besparingar och synergier kopplade till förvärven så att verksamheten har gått framåt. Förra året förlorade våra lokaltidningar nästan 200 miljoner kronor tillsammans – trots stöd. I år kommer vi att hamna på plus mycket tack vare en vändning i läsaraffären. Men det är klart att utan stöden hade det blivit en förlust.
De extrastöd som nu har gått till branschen tror Anders Eriksson räcker för att ta medierna igenom pandemin.
– Totalt sett har våra verksamheter, liksom stora delar av branschen, faktiskt gjort stora framsteg under 2020 och jag upplever inte att det finns samma behov av extrastöd 2021.
Som Dagens Media tidigare berättat har Dagens Nyheter avstått från stöd i år – dock inte från distributionsstödet som förra året var drygt 4 miljoner kronor – och tidningen kommer även att avstå nästa år. Enligt Anders Eriksson har Bonnier News gjort bedömningen att även DI skulle ha rätt till driftstöd, men inte heller det kommer man att söka.
– Vår inställning är att om man inte har behov av stöd så ska man heller inte söka. Teoretiskt har vi tackat nej till över 100 miljoner kronor i stöd i år.
Inom lokaltidningsdelen är dock förutsättningarna annorlunda. Runt om i landet är public service till viss del en konkurrent till de betalda morgontidningarna.
– Vi alla finansierar ju public service med 8 miljarder kronor varje år, så det är inte orimligt att använda en del pengar till att jämna ut förutsättningarna. Det är bra för tillgängligheten att det finns ett gratisalternativ, men det undergräver delvis tidningarnas affärsmodell, säger Anders Eriksson.
På andra plats bland koncernerna som tagit emot mest stödpengar hittar vi NTM på 229 miljoner kronor och därefter Stampen på 129 miljoner kronor.
NWT, som bland annat har beskrivits som Sveriges rikaste mediekoncern, har tagit emot totalt 47 miljoner kronor i stöd. Men efter att MPRT:s beslut offentliggjorts har koncernen valt att betala tillbaka sitt tillfälliga stöd för utgivning på 8,8 miljoner kronor. Totalsumman för i år landar därför på strax över 38 miljoner kronor.
”Vi kan välja att investera i lokal kvalitetsjournalistik utan stöd”
Dessutom har NWT helt avstått från att söka redaktionsstöd.
– Vi har från styrelse och ägare beslutat att inte ta emot stöd om vi kan klara oss utan. Vi ägare tror starkt på lokaljournalistiken och har beslutat att i stället investera och utveckla den genom ett kapitaltillskott från moderbolaget, säger Victoria Svanberg, delägare i NWT.
Exakt hur stort kapitaltillskottet är uppger hon dock inte, utan säger att man investerar ”det som behövs för att vi ska nå vår vision för mediedelen”.
2019 redovisade NWT-gruppen ett resultat efter finansiella poster på 528 miljoner kronor. 372 miljoner kronor kommer från reavinster vid försäljning av noterade aktier på Oslobörsen. Omsättningen i fjol landade på 666 miljoner kronor med ett rörelseresultat på 139 miljoner kronor.
NWT:s förre koncernchef Mats Muregård sade till Dagens Media i höstas att medieverksamheten gick ungefär jämnt ut 2019. Enligt bokslutet i NWT Media hamnade rörelseresultatet på -5 miljoner kronor förra året.
I år räknade Mats Muregård med en vinst i medierörelsen, mycket tack vare stöden.
– Utan stödet skulle det inte vara kommersiellt gångbart att ha bevakning på alla orter vi har i dag, sade Mats Muregård till Dagens Media i september, och vittnar samtidigt om ett annonsbortfall på 30 procent i år.
Enligt Victoria Svanberg är det kloka historiska beslut som ligger bakom att NWT klarar sig utan att söka redaktionsstöd. I början av 2000-talet valde NWT exempelvis att investera i Norge och äger i dag 3,7 procent av Schibsted, med ett börsvärde på 90 miljarder kronor, och 26 procent av Polaris Media.
– Vi kan välja att investera i lokal kvalitetsjournalistik utan stöd. Vi har liksom många av våra kolleger förstått att ett ökat fokus på digitalisering kommer att kräva investeringar. Pandemin har flyttat oss 5–10 år framåt i tiden inom vissa områden, då krävs det högre investeringar än vad vi tidigare budgeterat för, säger Victoria Svanberg.
– Det är vad vi tror och hoppas på. Denna kris kan vi inte spara oss ur utan vi behöver investera.
– Vi har en tradition av att vara självfinansierade och anser att det är av stor vikt att journalistiken är fri från statliga stöd, men jag vet också att vi nu är i en extraordinär situation där många av våra kolleger med samma grundinställning ändå tvingas ta emot stöd för att garantera utgivning.
Schibsted får bara stöd för fyra titlar, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Omni och SvD Junior och tar därmed emot drygt 92 miljoner kronor i år.
Varken Aftonbladet eller Omni har tidigare fått, eller varit berättigade till, stöd.
– Coronapandemin har haft en stor negativ effekt på alla våra titlar vad gäller annons, och i Aftonbladets fall också vad gäller lösnummerförsäljningen, säger Fredric Karén, tidigare chefredaktör på SvD och numera SVP editorial transformation på Schibsted.
– Vi har sett annonstapp på 20–30 procent i år. Stödet täcker inte bortfallet fullt ut, men är ett välkommet tillskott som har hjälpt oss att fortsätta jobba med vår journalistik och driva utvecklingsprojekt.
Schibsteds morgontidning SvD toppar listan över de enskilda titlar som får mest stöd. Nästan 62 miljoner kronor har gått till SvD i år, varav 40 miljoner kronor i driftstöd.
Schibsted särredovisar inte SvD, men Fredric Karén säger att stödet i år utgör en liten del av tidningens totala omsättning. Nästa år får dock SvD klara sig utan redaktionsstödet på 12 miljoner kronor när reglerna alltså skärps.
– De pengarna fanns inte 2019 heller, och om 2021 nu blir som vi alla tror och hoppas – att pandemin klingar av – och givet att vi får en annonsmarknad som utvecklar sig mer normalt så kommer SvD att klara sig alldeles utmärkt utan de 12 miljonerna. SvD har utvecklat en fin och stark läsaraffär med en hög betalningsvilja, som gör att tidningen är mindre beroende av annonsintäkter.
Presstödet, numera kallat mediestöd, har sitt ursprung i 50-talet då många dagstidningar lades ned runtom i Sverige. I städer som tidigare haft fler än en tidning riskerade man att få en monopolsituation, där bara en tidning stod för nyhetsförmedlingen och alltså bara en politisk färg framfördes på ledarsidorna. Det ledde till diskussioner om statliga bidrag för att säkra tidningarnas överlevnad.
”Det handlar om att säkra en granskande journalistik från olika perspektiv”
1965 beslutade riksdagen för första gången om bidrag till pressen, som då gick direkt till partiernas opinionsbildande organ – som i sin tur fick dela ut pengarna till ”sina” tidningar.
Fredric Karén säger att det är viktigt att komma ihåg att mediestödet har ett högre syfte än att bara få tidningarna att gå runt.
– Det handlar om att säkra en granskande journalistik från olika perspektiv. Det har alltid varit svårt att driva tidningar, höga tryck- och distributionskostnader finns ju kvar, och nu har vi också konkurrens på annonsmarknaden från Google och Facebook. Om tidningar skulle försvinna så skulle det slå hårt inte bara mot svenska medier, utan mot hela samhället. Det handlar om vilket samhälle vi vill ha.
Dagens Media kunde i höstas rapportera om att både Socialdemokraterna och Moderaterna vill ha en total översyn av mediepolitiken. Där ingår även en förändring av mediestödsystemet.
Kulturminister Amanda Lind vill dock inte se en översyn av mediepolitiken, men däremot har hon nyligen öppnat för en förändring av mediestödet. Igår, torsdag, kom beskedet att regeringen gör en ändring i mediestödsförordningen, som ger MPRT möjlighet att ge långsiktigt stöd till insatser för lokaljournalistik i hela landet.
– Vi måste fortsätta följa utvecklingen av press- och mediestödssystemet och titta på de olika stödformerna för att kunna stötta medierna. Det ser jag som huvuduppgiften under nästa år, sade Amanda Lind nyligen vid ett livesänt seminarium från Institutet för mediestudier.
Med Dagens Media Insikt får du varje vecka ett redaktionellt analysbrev med djuplodande undersökningar av ledande branschexperter, krönikor och affärsnytta.
ⓘ Prenumerationen avslutas automatiskt efter provpreioden.