Kommuner i främst Stockholms län kommer att förlora miljonbelopp på det nya förslaget till sektorsbidrag för skolan. Största förloraren Solna är mycket kritisk till att effekterna av förslagen inte framgår i utredningen.
- 4 min läsning
Ett nytt sektorsbidrag är ett av huvudförslagen i utredningen ”En mer likvärdig skola” som just nu är ute på remiss hos kommuner, friskolor och myndigheter. Enligt förslaget ska en majoritet av dagens riktade stimulansbidrag till skolan – oklart vilka – slås samman till ett socioekonomiskt viktat sektorsbidrag. Den stora grundplåten blir dagens likvärdighetsbidrag som infördes 2017/2018 och som vuxit till 6 miljarder kronor för nästa år.
– Det går inte att säga i dag exakt hur stort sektorsbidraget blir, det är Skolverket som får i uppdrag att avgöra vilka statsbidrag som ska föras över, säger Mona Fridell, ekonom hos Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Klart är däremot att utredningen anser att de hopslagna statsbidragen inte räcker. Ytterligare tre miljarder ska fördelas ut till skolans huvudmän på socioekonomiska grunder. Regeringskansliet presenterar det som att ”staten föreslås skjuta till ytterligare 3 miljarder till sektorsbidraget”.
Det låter som tillskott. Men det är det inte. I stället ska dessa 3 miljarder tas från den stora påsen generella statsbidrag som delas ut i utjämningssystemet. Det betyder inte mer pengar till kommunerna, men det kastar om stora pengar kommunerna emellan.
De generella statsbidragen krymper med 3 miljarder fördelat lika på kommunerna i kronor per invånare. Fördelningen av sektorsbidraget efter socioekonomisk viktning blir en helt annan. Det blir ännu ett utjämningssystem, separat för skolan, som läggs vid sidan om det stora.
Vinnare blir dels kommuner med stor andel skolelever i befolkningen, dels kommuner med många nyligen invandrade elever och föräldrar med lägre utbildningsnivå.
Listorna visar de största vinnarna och de största förlorarna på omfördelningen. De stora förlorarna hittas i Stockholms län. Huvudstaden tappar 127 miljoner kronor, och vissa kommuner intill förlorar än mer per invånare.
Solna har landets lägsta andel skolbarn i befolkningen. Kommunen skulle tappa 14 miljoner kronor på det här skiftet, vilket motsvarar dryga 3 300 kronor per grundskoleelev. Kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) är inte nöjd.
– Förslaget innebär mer riktade statsbidrag, vi förlorar stora pengar och vi kan inte ta reda på varför. Det finns ingen transparens i uträkningarna, säger han.
Det här är en oacceptabel brist i utredningen, skriver Solna i sitt remissvar.
– För mig är det obegripligt varför man gör så. Det hade varit trevligt om vi kunnat analysera konsekvenserna, säger Pehr Granfalk.
Utredningen nämner omfördelningseffekterna. På sidan 651 står att det på kommunnivå kan uppstå ”relativt stora effekter”. Att de kan bli från minus 3 300 kronor per elev till plus 4 100 kronor per elev. Men det finns inga beräkningar på utfallet per kommun, och ingen redovisning av beräkningsgrunderna. SKR anser att det är en stor brist i utredningen.
– Det ger stora omfördelningseffekter som inte går att beräkna för kommunerna själva. Vi tycker att utredningen borde redovisa detta, säger Mona Fridell.
Vellinge förlorar 6 miljoner på omfördelningen, cirka 1 700 kronor per elev. Ekonomidirektör Åke Grönvall reagerar inte med glädje när Dagens Samhälle berättar det.
– Vi har precis haft en översyn av kostnadsutjämningen där vi förlorar 40 miljoner. Så kommer detta så kort efter, det är ju helt ologiskt. Ska man över huvud taget ha diskussionen om mer socioekonomisk viktning måste den ju komma i en helhet kring utjämningssystemet, säger han.
Kommunerna blir också förlorare allihop i en annan del av förslaget. Av de 3 miljarder kronor som ska tas från generella statsbidragen går bara 2 686 miljoner tillbaka till kommunerna via sektorsbidraget. Resterande 314 miljoner öronmärks till fristående huvudmän.
Utredningen menar att kommunerna ”delvis” borde kunna kompensera det genom att minska skolpengen i motsvarande mån.
– Hur det ska gå till är ur Solnas perspektiv svårt att förstå. Vi har ingen hög skolpeng, säger Pehr Granfalk.
egenvårdsråd eller ett vårdbesök, som kan vara fysiskt eller digitalt. Motorn avgör hur bråttom det är och vilken profession som är bäst lämpad att lösa problemen.Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.