Förslaget om sänkt skolpeng har satt ny fart på friskoledebatten. Att det skulle påverka friskolemarknadens storlek är både förslagets förespråkare och motståndare överens om.
- 5 min läsning
Björn Åstrands utredning ”En mer likvärdig skola” föreslår att skolpengen kan sänkas med upp till 8 procent för fristående huvudmän.
Förslaget skulle ”i ett slag stoppa så gott som all utbyggnad av friskolor inom grundskolan”, skriver Internationella engelska skolan (IES) i sitt remissvar. Friskolornas riksförbund är inne på samma linje. De menar att marginalerna är för små, att friskolor riskerar att slås ut och att förslaget på sikt hotar deras existens.
Men det finns många skolbolag vars marginaler är goda. Bland de 345 bolag med över 10 miljoner kronor i omsättning som har angett grundskola i sin verksamhetsbeskrivning och lämnat bokslut det senaste året är rörelsemarginalen i snitt 6 procent. Som jämförelse kan nämnas att börsbolaget Atvexa har ett mål om 5 procents rörelsemarginal vilket de anser säkrar en långsiktig tillväxt.
Över 90 bolag har en rörelsemarginal på över 9 procent, visar Dagens Samhälles genomgång. Bland dessa har DS listat de 15 bolag som har en omsättning på över 50 miljoner kronor. Där återfinns några av de riktigt stora: IES och Lärande. Koncernerna Norlandia, Jensen och Atvexa har dotterbolag på listan, liksom två bolag inom varumärket Prolympia, grundat av Rune Tedfors – tidigare ägare till nu konkursade John Bauergymnasiet.
Men även mindre bolag kan ha höga vinstmarginaler, exempelvis Vindseglet AB som driver två skolor i Göteborg och hade 25 procents rörelsemarginal enligt senaste bokslutet. LÄR i Värmdö, som driver en grundskola och några förskolor, hade 11 procents rörelsemarginal.
Några, men långt ifrån alla, har delat ut vinster till ägarna de senaste åren.
Att generera vinster till sina ägare är ett aktiebolags uppgift – det är inget konstigt, menar Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi och en av utredningssekreterarna i Björn Åstrands utredning. Att bolag inom vissa inriktningar som lockar många elever kan uppvisa goda marginaler kan dock påverka utbudet av friskolor.
– Ta till exempel IES, som har relativt höga marginaler. Vi kan se nu att andra aktörer ger sig in i segmentet med bland annat engelskspråkig undervisning. Det innebär att den kommer att växa och successivt trycka ned marginalerna. Sedan kanske man hoppar vidare till något annat segment som då upplevs mer lönsamt, säger Jonas Vlachos.
Huruvida skolbolag har höga eller låga marginaler är dock ointressant när det kommer till frågan om ersättning, anser Jonas Vlachos. Skolpengens nivå borde diskuteras utifrån vad som är en rimlig ersättning för uppdraget, menar han, även om en sänkt skolpeng skulle slå mot enskilda aktörer.
– Det är klart att en lägre ersättning kommer att påverka dem som är verksamma på marknaden negativt. Andra sidan av det är att sektorn har vuxit sig större än den borde i förhållande till sitt uppdrag eftersom den har överkompenserats, säger han.
Friskolornas riksförbund håller inte alls med.
– När man ser att man använder pengar på ett effektivt sätt i friskolorna blir det diskussion om vinstmarginaler, i stället för att prata om hur man skulle kunna använda pengarna på ett effektivt sätt även i kommunala skolor, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
Högre marginaler innebär inte att bolagen eller deras ägare är vinstfixerade, hävdar hon. I stället möjliggör goda vinster en möjlighet att kunna investera i fler skolor. Ulla Hamilton tar IES som exempel på en skola som återinvesterat vinster:
– Det finns ju många kommuner som gärna ser att friskolor etablerar sig där. Då behöver man ha friskolor som har marginaler så att man kan göra de här investeringarna. Vi vill vara med och utveckla skolan, och det vill vi göra genom att kunna erbjuda fler elever undervisning.
Det här är en nyhetstext från Dagens Samhälle. Dagens Samhälle står oberoende från organisationer, partier, religioner och särintressen. Vi värnar pressetikens regler, det kritiska tänkandet och konsekvensneutraliteten. Det vi publicerar ska vara sant, bekräftat och präglas av kvalitet och trovärdighet.